… att resa ensam för man träffar så många nya intressanta människor som jag med all säkerhet inte hade pratat med om jag rest tillsammans med någon annan. Man blir så bekväm och trygg i den andra personens sällskap och söker inte kontakt med andra människor. Här har jag träffat tyskar, engelsmän, ryssar, amerikaner och självfallet svenskar. Det pratas svenska överallt…vi är tydligen ett resande folk och Indien verkar vara det nya resmålet!

Den största skillnaden som jag märkt med att resa ensam är att jag inte skrattar så mycket, även om jag trivs och mår bra. Ja, förutom när jag läste en bok av Cecilea Ahern som var så underhållande och roligt att jag inte kunde låta bli att skratta högt för mig själv. Att resa själv har också blivit en inre resa, för det har gett mig chansen att ytterligare lära känna mig själv när jag är utanför mina bekväma ramar. Härligt att man aldrig blir för gammal att lära sig något nytt om sig själv!

De senaste dagarna har det varit riktigt varmt med en tryckande värme och det har varit riktigt svettigt att bara gå några meter. Och för att inte tala om hur varmt det var i rummet i natt, det kändes nästan som om jag skulle smälta bort och det gick inte att sova. Tur att jag har kunnat svalka mig nere på stranden idag.

Men ikväll har åskan dundrat och nu vräker regnet ner, så jag hoppas att kunna sova gott inatt. Fast med tanke på hur kallt det är hemma så ska jag inte klaga. Här kan man prata om ytterligheter med en skillnad på ca 60 grader!

I går kom Mei- Ling hit, som jag lärde känna på KYM, och stannar ett par dagar för sol och bad. Hon jobbar som yogalärare i Taiwan och hon också utbildad chantinglärare, så jag har lyxen att lyssna på henne när hon chantar. Och vem vet kanske lär hon mig några nya chanter innan hon åker härifrån. Nu tillbaka till skratt igen, för sen Mei –Ling kom hit så har vi skrattat så gott som hela tiden. Hon är riktigt underhållande och rolig! Hon är även konstant hungrig så nu är det bäst att vi går till restaurangen och äter!

Ta hand om dig i kylan…jag smälter som sagt nästan bort! Hälsningar Helena