Yogakursen är slut

Nu är kursen slut och alla elever har åkt hem till Sverige, förutom två som reser runt några veckor till i Kerala. Så nu är det bara jag och Jenny kvar här i Varkala. Vi avslutade kursen med en gemensam middag här på hotellet – de hade dukat upp en härlig indisk buffé och vi hade tre servitörer som tog hand om oss! Och jag fick både blomsterkrans och en bukett med blommor av hotellets gruppansvarige Radjesh.

Yogakursen har varit mycket lyckad och alla är nöjda. Många tycker till och med att det här är en oas eller till och med ett paradis. Och jag kan bara instämma! Passar perfekt för den som vill komma till ett lugnt, grönt och lummigt ställe med pool och en kort promenad från stranden och havet. En plats för vila och återhämtning från det stressiga livet hemma.

Alla är överens om att det är helheten som har gjort kursen så bra. Platsen vid Varkala klippa, hotellet med den vänliga och trevliga personalen, poolen, havet och stranden, solen och värmen, människorna, maten, de ayurvediska behandlingarna och självklart yogan.

Och alla är också överens om att de skulle velat ha mer tid här efter kursen. Några för att bara vara och andra för att resa runt och se mer av Indien. Så inför nästa års kurs så kommer vi att rekommendera att man stannar kvar några dagar extra – kanske en vecka. För det blir intensivt med yoga både morgon och kväll och däremellan ayurvediska behandlingar. Man kan behöva lite tid att bara vara utan några tider att passa. Och för den med mer äventyrslystnad så finns det så många fantastiska ställen att besöka här i Indien. Men man behöver som sagt tid.

Nu när kursen är slut brukar vi starta dagen med en promenad och i morgon ska vi gå till templet vid den södra stranden. Vi gick dit häromdagen, men då var det bara jag och Anita som hittade templet. De andra blev guidade till helt fel plats – så nu vill Jenny se templet. Det kan ju kännas lite konstigt att ha varit här två gånger och inte sett det hinduiska templet vid den heliga stranden.

När Anita och jag gick runt på tempelområdet blev vi välsignade av två söta kvinnor som spelade en slags fiol/gitarr och sjöng för oss under det stora banjanträdet. Och den lilla ceremonin avslutades med att vi fick varsin orange prick i pannan.

Det är fantastiskt att se vilken vördnad indierna har för sina gudar, och vilka ritualer de har för att hedra dem. Ganska stor skillnad mot vad vi har hemma.